Debattartikel i GT 28 maj 2020: Förvandla Götaälvbron till den nya Parkbron.

Med anledning av trafiknämdens möte den 28 maj så svarar vi på trafikkontorets förslag till beslut att inte genomföra Parkbron. Tyvärr så gick politikerna på trafikkontorets förslag till beslut.

Artikeln:

Gör som i New York och skapa en ny park i stället för att riva Götaälvbron. Därför startar vi en vänförening för organisering. Det behövs ingen ombyggnad av bron för 400 miljoner, skriver arkitekterna Tomas Lundberg och Ola Nylander om Götaälvsbron.

 I höstas bildades Facebookgruppen ”Omvandla Götaälvbron till grön stadspark” som i dag har över 10 000 medlemmar. Genom ett Göteborgsförslag togs frågan upp i trafiknämnden där trafikkontoret nu har gjort ett tjänsteutlåtande som vi här vill bemöta.

Vi anser att frågan om att bevara Götaälvbron som park inte kan ses som ett simpelt trafikärende hos Trafikkontoret, eller deras underhållsavdelning. Att bevara Götaälvbron måste ses som en viktig policyfråga för kommunstyrelsen.

Trafikkontorets argument är att broöppningen är för smal och måste breddas från 19,5 meter till nya Hisingsbrons 30 meter är svåra att begripa, då bron fungerat med hög säkerhet i drygt 80 år. Det behövs ingen ombyggnad för 400 miljoner. Båtarnas manöversäkerhet har dessutom radikalt ökats under dessa 80 år. 

För att svara upp mot nya Hisingsbrons bredd måste ledverk och sex slussar i farleden till Vänern byggas om. Det är en så enorm investering att Uddevallakanalen kan bli aktuell i stället. Redan en bit uppströms finns de två Marieholmsbroarna med ett ledverk som har 19,5 meter bredd.   

Det är ingen hemlighet att Götaälvbrons underhåll är eftersatt. Men man river inte en bro av den orsaken. I stället måste man förbättra underhållet och laga den. En park utgör en mindre belastning då vibrationer från tung trafik som spårvagnar försvinner. De utredningar av expertis som tidigare gjorts gäller en trafikerad bro. 

Experter från Chalmers kom redan 2014 fram till att de påbyggnader som gjordes under 1950-talet med yttre körfält är det stora problemet. Ta bort dom och bron återfår sitt forna utseende och kan stå ytterligare många år och även broklaffen kommer att fungera bättre. 

Det finns i dag en budget för att riva hela bron. Använd i stället budgeten för underhåll och riv de yttre körfälten samt påfartsramperna för att ge plats för stadskvarter.

Götaälvbron är en viktig del av Göteborgs historia. Andra städer vårdar sitt arv, som till exempel järnvägsbron High Line i New York City, numera en av stadens mest populära turistmål. Tusentals besökare väljer att lägga en halv dag av sitt NYC-besök på att vandra i den park som skapats längs med järnvägsbron. The High Line har dessutom varit en katalysator för en stark ekonomisk utveckling av West Side på Manhattan. Stråket har också blivit en välkommen grön oas för New York-borna. Med inspiration från High Line planerar vi nu att starta en vänförening för finansiering och organisering. 

Vi vill här jämföra olika planerade projekt inför 400-års jubiléet i centrala Göteborg samt kostnader:

Ett omtag gjordes av ekonomiska skäl med planeringen av Frihamnen. Jubileumsparken i den första planen fungerade mindre bra och var ett hinder för att utveckla bostäder vid vattnet. Nu finns möjlighet att flytta delar av den överstora parken, och dess budget, för att skapa ikonen Parkbron. Därmed frigörs yta till fler bostadskvarter och på så sätt intäkter för Göteborgs Stad. 

Linbanan över Göta älv är nedlagd av ekonomiska skäl. Den hade ett symbolvärde för att knyta staden samman staden över älven. Men det innebär också att delar av budget kan läggas på Parkbron i stället – en faktisk förbindelse mellan Hisingen och innerstaden. 

Skeppsbron är en långbänk precis som Frihamnen och dras med stora förluster. Ett rekorddyrt parkeringsgarage för 700 miljoner ska investeras och i och med ett överstort kajstråk är notan långt över miljarden. 

Nästa år firar Göteborg sitt 400-årsjubileum. Inte mycket av den stora satsningen Älvstaden kommer stå färdigt till jubileet. Men mitt i ”Älvstaden” mellan historia och en hållbar framtid, står Götaälvbron. Lyft frågan till kommunledningen och lägg ihop budgetar från olika stuprörsförvaltningar. Låt Götaälvbron som park bli en del av jubileumsfirandet. Det stärker Göteborgs profil som en ”hållbar stad, öppen för världen.” 

 Tomas Lundberg    Arkitekt SAR MSA, Folkstaden 

 Ola Nylander     Arkitekt SAR MSA, professor Chalmers

 

Länk till artikel i GT 28 maj 2020

 

Posted in

Reply

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *